glarke.blogg.se

EXPRESS IMPRESS SUCCESS. Mitt namn är Jo-Anna Glarke, jag är 18 år och går sista året på GUC gymnasium i Uppsala. Jag pluggar foto, och mina planer är att jobba som fotograf efter skolan!

Operation

Kategori: Allmänt

Den 26 februari operarde jag bort min halsmandlar. Jag valde att operera mig för att jag hade halsfluss 3 till 4 gånger om året och mina halsmandlar var väldigt stora. Jag gick till doktorn och frågade efter remiss till öra-näsa halsmottagningen vilket jag fick. Tre månader senare fick jag tid och vi beslutade att jag skulle ta bort dom. Det tog 5 månader innan jag fick min tid, det berodde på att jag var i Thailand i en månad där i mellan men det var endå en väldig lång väntetid. Jag åkte in till Akademiska i uppsala den 25 februari. Jag fick träffa en sjuksköterska och hon gick igenom allt som skulle hända på operationen och allt innan och efter. Sen fick jag även träffa narkosläkaren som berättade om vilka tabletter jag skulle få och hur det var att sövas. Efter alla mina besök hos läkarna så fick jag vara ifred i mitt rum som jag hade blivit tilldelad. Efter 24.00 fick jag inte äta eller dricka någonting vilket inte var så svårt för att jag endå låg och sov vid den tiden. Jag började bli väldigt nerövs på kvällen för att jag aldrig hade blivit sövd förut och var rädd hur det skulle kännas efter operationen. 
 
Sjuksköterskorna kom in vid åtta tiden och sa att det var lite vänte tid med operationen, och de skulle sätta i dropp. Min sjuksköterska stack mig i handleden och armväcket men lyckades inte.. Så jag fick dricka ett glas saft efter att hon frågat doktorn om det var okej. Vid två tiden kom de tillbaka och sa att det var min tur nu. Jag hade inte ätit på över 12 timmar eftesom jag inte fick det och jag hade inge dropp så jag var väldigt trött och irreterad och framförallt hungrig! Men de körde ner mig till uppvaket där jag skulle vänta och där jag fick dropp insatt eftersom de inte hade klarat att sätta in det tidigare. Sen fick jag gå till operationssalen och då var jag väldigt nervös och trött för jag hade fått några tabletter som man skulle ta innan man ska in på operation. Jag fick lägga mig på en smal brits och de satte i morfin vilket kändes jätte konstigt, det var jätte läskigt för jag blev som bedövad i hela kroppen och det pirrade i händerna och fötterna och mitt hjärta började slå jätte snabbt. Men efter ett tag så sa de till mig att jag skulle sova nu och sprutade in något sövande, jag tittade upp i taket och sen så minns jag inge mer. Jag vaknade upp i uppvaket direkt efter det och hade en slang i näsan vilket jag tyckte var jätte konstigt och sen hade jag en påse bredvid mig som jag inte fattade vad det var men tillslut kom sköterskan och satte upp det på en stång och jag förstod att det var droppet som hade legat bredivd mig. De kom och frågade hur jag kände mig på skala ett till tio och jag svarade att det kändes som halsfluss.
 
Efter en halvtimme tyckte de att jag kunde åka upp till mitt rum igen så de körde mig dit och där satt min kära mamma och väntade på mig :D fick även blommor av min syster :) Efter någon timme så ville jag resa mig upp men det kunde jag inte, det snurrade i hela huvudet och mådde jätte ille men så fort jag la mig ner så vart det bättre.
 
Hur det kändes efter operationen var en jätte konstig känsla, halsen kändes jätte tjock och äcklig. Det smakade plast i hela munnen och jag hade jätte ont i läppen för att jag hade en fläskläpp som jag antagligen fick under operationen av något verktyg.
 
Dag ett och dag två efter operatioen var inte så jobbiga, jag ville hälst inte svälja men jag hade inte så ont utom att min hals kändes jätte tjock. Jag fick voltaren och citadon av doktorn som jag skulle gå på i två veckor.
Den värsta smärtan kom dag fyra och fem, då strålade det upp i öronen och jag hade jätte ont i halsen.
 
Efter operationen åt jag nästan inte på 1,5 vecka, de lilla som jag åt var en youghurt om dagen och ett glas vatten eller festis. Så det jobbigaste var att man var så hungrig hela tiden och att man även hade ont..
 
Efter tre veckor åt jag normalt igen då åt jag allt utom knäckebröd. Om jag tänker efter så skulle jag aldrig operera bort halsmandlarna igen vilket jag slipper nu. De var inte så att det gjorde extremt ont men det var väldigt obehagligt att ha gjort något i halsen.
 
Det var min lilla histora :)
 
Glarke
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: